Från en tågvärd i Skåne till er i Stockholm: all heder åt er! Filip H, Tågvärd

All heder till lokförarna i Stockholm som tillsammans på ett organiserat och noggrant planerade sätt gör en så skarp markering. Er aktion förmedlar ett viktigt budskap: det osedvanliga nonchalanta beslutet om att avskaffa tågvärdarna (och att ersätta dem med kameraövervakning?!) handlar om politik.

Jag jobbar till vardags som tågvärd och har med stort intresse följt Seko Pendelklubbens Facebook-sida, där de har kommunicerat ut hur turerna har gått till kring upphandlingen. För transparensens skull vill jag påpeka att jag inte själv arbetar ombord pendeltågen och har aldrig gjort det, utan jag jobbar i södra Sverige. Jag kan dock bidra med mitt perspektiv om tågvärdsyrkets funktion och relevans, med anledning av lokförarnas s.k. ”vilda strejk” i Stockholm.

Er aktion förmedlar ett viktigt budskap: det osedvanliga nonchalanta beslutet om att avskaffa tågvärdarna handlar om politik.

Beslutet att avskaffa tågvärdar är fattat av förtroendevalda politiker som uppenbarligen aldrig har arbetat som tågpersonal (eller så har de det, men då blir ju det här beslutet ännu värre). Tyvärr är detta utslag av kakistokrati betecknande för vår samtid: det är de minst kunniga och minst lämpade som styr.

Att avskaffa tågvärdar innebär inte bara att man slänger bort samlad och värdefull kompetens, utan det får direkta konsekvenser för resenärernas säkerhet ombord tågen. Det innebär att lokföraren, dvs en enda individ, får hela ansvaret för allt som händer i vagnarna. Ensamarbete i en sådan arbetsmiljö innebär ökad risk för ångest, oro och framför allt stress. När man arbetar ombord ett tågfordon och det sker en olycka på spåret, då är det oerhört viktigt att man är två yrkesverksamma ombord. Det innebär en enorm trygghet för lokföraren.

Ensamarbete i en sådan arbetsmiljö innebär ökad risk för ångest, oro och framför allt stress. När man arbetar ombord ett tågfordon och det sker en olycka på spåret, då är det oerhört viktigt att man är två yrkesverksamma ombord.

En tågvärd kontrollerar inte bara färdbevis, utan hjälper lokförarna att åtgärda enklare tekniska problem på tågen. Om någon resenär blir akut sjuk (till exempel får en hjärtinfarkt), kan tågvärden snabbt se till att tåget stannar och tillkallat ambulanspersonal. Om det uppstår oväsen i någon vagn, finns tågvärden där för att lugna ner stämningarna. Hur ska en övervakningskamera göra detta?

Tågvärdar har också en social funktion både bland lokförare och resenärer, som inte skall underskattas. Resenärer vill ofta prata direkt med en människa när hen vill ha information, inte ständigt själv söka upp information på egen hand.

Jag läser i ett reportage i Sekotidningen (publicerad 28:e februari) där trafikregionrådet Anton Fendert (MP) säger att det finns ”teknisk utveckling” som ”möjliggör att vi kan ha personalen på andra platser i pendeltågstrafiken”. Vidare säger han att regionen kommer att kunna ”vidareutbilda fler tågvärdar till lokförare” och att ”andra tågvärdar blir en del av vår synliga personal i pendeltågstrafiken som kundservicevärdar, lokalvårdare och så vidare.”

Om man bortser från det fluffiga politikerspråket och enbart fokuserar på sakargumentationen, är resonemanget problematiskt. När Fendert säger teknisk utveckling, syftar han då på övervakningskamerorna? Och visst, det är inte ovanligt att tågvärdar omskolar sig till lokförare, men lokförarutbildningen är med all rätt krävande. Det innebär att vem som helst inte kan bli antagen. Och vad exakt skiljer sig ”kundservicevärdar” (vem hittar på dessa ord?!) från tågvärdsyrket?

Ett litet tips till Fendert, om han läser detta: en bra personalpolitik är själva grundförutsättningen för en fungerande kollektivtrafik. Här finns ingen mittenposition, utan här handlar det om höger och vänster; när högern talar om kollektivtrafik är det alltid arbetsgivarnas intressen som är utgångspunkten, när vänstern talar om kollektivtrafik handlar det alltid om de anställdas trygghet och arbetsvillkor.

Ett litet tips till Anton Fendert, om han läser detta: en bra personalpolitik är själva grundförutsättningen för en fungerande kollektivtrafik. Här finns ingen mittenposition, utan här handlar det om höger och vänster.

Att lokförarna genomför denna protestaktion mitt under avtalsrörelsen innebär risker för negativa konsekvenser och om detta bör man självfallet kritiskt reflektera över. Samtidigt måste fackförbundet börja stå upp för sina medlemmar och öppet våga ta strid, även när det inte är bekvämt. I Frankrike pågår omfattande protester mot president Macrons pensionsreform och i Danmark protesterade man mot avskaffandet av en röd dag.

Har turen nu kommit till Sverige, i och med lokförarnas strejk? Det är något sällsynt vi bevittnar och något mycket befriande. Hoppas att detta utgör en inspirationskälla för fler yrkesgrupper att våga organisera sig och tillsammans höja sina röster.

Från en tågvärd till er andra:

Solidaritet!

Jag har skänkt 100 kronor till er strejkkassa. Skicka en slant ni med!

”En strejkkassa har upprättats i samarbete med Förbundet Arbetarsolidaritet.
Hjälp till genom att be folk swisha till 123 699 29 52 eller betala till Bankgiro 418-6482, de ska märka betalningen med ”tågvärd”.
Pengarna går primärt till böter från Arbetsdomstolen och eventuella rättegångskostnader. Finns det pengar kvar i kassan efter det, så kan det täcka visst lönebortfall.”


Läs fler texter av Filip H

En tågvärds syn på kroppskameror

– Filip H

När en kollega dör på jobbet

– Filip H

– Filip H