Jag ville skalla honom som Zidane gjort med Materazzi Pablo, arbetsfri

Sommaren 2006 fick jag jobb på ett lager någonstans i Stockholmsområdet. Det var samma sommar som Zidane skallade Materazzi under slutminuterna av VM-finalen i Berlin efter att denne sagt grova förolämpningar om hans syster på italienska.

Lagerarbete är en övning i monotonins långtråkighet. Jag hade en bekant på den här tiden som vägrade ta den här typen av arbete utan istället föredrog att sälja hasch och marijuana i Stockholms sydvästra förorter. Han hävdade att det fanns mer spänning i det och mer lättförtjänta pengar.

Lagerarbete är en övning i monotonins långtråkighet. Jag hade en bekant på den här tiden som vägrade ta den här typen av arbete utan istället föredrog att sälja hasch och marijuana i Stockholms sydvästra förorter.

Medan jag befann mig där var det väl bäst att göra det mesta utav det. Jag blev vän med en av lastbilschaufförerna, en portugis som var ungefär i min ålder. Han berättade att han hejade på FC Porto. Jag brukade ge honom kaffe, dammsugare och arraksbollar från fikarummet. I gengäld fick jag öl och cigaretter.

Förmannen på avdelningen där jag arbetade var en fet kille. Jag menar verkligen fet, typ som Jabba the Hut i Star Wars. Han drog ofta kommentarer med en rasistisk underton. Det var ofta svårt att greppa om han skämtade eller var seriös med sina kommentarer. Han skämtade också om att han som tonåring sympatiserat med VAM (Vitt Ariskt Motstånd).

En dag efter att jag jobbat där i nästan ett år försvann det flera stora paket med kryddor från livsmedelsavdelningen. Förmannen började direkt att anklaga mig för att ha tagit dem fast jag hade ingen aning vad som hänt med dessa kryddor. I ett stort lager försvinner väl saker hela tiden tänkte jag. Han hävdade att jag säkert tagit hem dem eftersom vi använder mycket kryddor och tillsatser i maten i vår kultur. Då brast det för mig och jag ville skalla honom exakt som Zidane gjorde med Materazzi.

Förmannen hävdade att jag säkert tagit hem dem eftersom vi använder mycket kryddor och tillsatser i maten i vår kultur.

Det gick aldrig så långt men jag kastade en tejprulle som flög precis förbi bredvid hans huvud. Han märkte såklart att jag hade försökt träffa honom och blev väldigt skraj. Sedan gick han och skvallrade för den högsta ledningen. Jag hamnade strax efteråt i ett jättestort gräl med den högste chefen och fick sparken direkt.

På vägen ut slängde jag mina arbetskläder i en sopcontainer och pissade på ytterdörren innan jag gick därifrån för sista gången för att aldrig någonsin komma tillbaka dit igen.


Läs fler texter av Pablo

Lokalvårdare i vapenindustrin

– Pablo